Här hittar du svaret på de fyra frågorna som vi ställt till EU-toppkandidaterna om hur de vill driva frågorna för ett mer inkluderande arbetsliv.
Fråga 1 – Vad har du och ditt parti för konkreta och prioriterade förslag i EU för att skapa förutsättningar för ökad mångfald och ett inkluderande arbetsliv?
För Centerpartiet är det viktigt att arbetsmarknadsfrågor i första hand hanteras av arbetsmarknadens parter som har både expertis och insyn i läget på varje enskild arbetsplats. Men då krävs att parterna aktivt jobbar för inkludering och mångfald både i sin ledning och medlemskår, vilket Centerpartiet bland annat förhandlade fram i denna resolution om social dialog i EU. Vi anser inte att politiker, varken på EU-nivå eller hemma i Sverige, ska detaljreglera arbetsmarknaden genom t ex kvotering eller lönegolv. Däremot bör politiker garantera allas människors lika värde och rättigheter, till exempel genom att säkerställa skydd mot diskriminering. Centerpartiet har jobbat aktivt med frågan om EU-gemensamma standarder för jämlikhetsorgan (Diskrimineringsombudsmannen i Sverige). Vi har drivit på politiskt för att ministerrådet ska anta antidiskrimineringsdirektivet som är en viktig pusselbit i det hela. Centerpartiet vill skapa en jämlik union för alla, oavsett ens könsidentitet, etnicitet eller om man har en funktionsnedsättning. Ytterligare ett sätt vi jobbar med att skapa förutsättningar för mångfald och inkludering är att hela EU:s budget ska genomsyras av ett jämställdhetstänk (gender mainstreaming). På samma sätt vill vi att funktionsrättsperspektivet ska genomsyra all lagstiftning. Detta har vi också fått igenom i en resolution om lika rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Alice Bah Kuhnke På EU-nivå vill jag och Miljöpartiet arbeta för ökad mångfald och ett inkluderande arbetsliv på flera olika sätt. Vi vill dels att EU ska arbeta mer aktivt med att främja förutsättningarna för arbetskraftsinvandring, både för att stärka kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och för att möjliggöra för människor med olika bakgrunder och perspektiv att arbeta i Sverige och EU.Vi vill också stärka EU:s antidiskrimineringslagstiftning och öka de nationella likabehandlingsorganens befogenheter, för att stärka skyddet mot diskriminering på arbetsmarknaden. EU:s nya lönetransparensdirektiv, som vi har fått på plats under den gångna mandatperioden, är också ett viktigt verktyg både för att stärka jämställdheten på arbetsmarknaden men också för ökad mångfald. Abir Al-Sahlani Centerpartiet
Michaela Hollis Kristdemokraterna KD tror på den sociala marknadsekonomin. Om fler länder satsar på att stärka det så välkomnar vi det. Det betyder emellertid inte att vi tycker att det är en bra idé att EU beslutar om denna typ av frågor. Utan social- och arbetsmarknadspolitik bör tas nära medborgaren och utifrån de specifika förutsättningar som råder i det enskilda medlemslandet. För Sverige, med en från de flesta europeiska länder avvikande arbetsmarknadsmodell, är detta extra känsligt. Karin Karlsbro Liberalerna Förhandlingarna om en vässad europeisk diskrimineringslag har pågått i många år, och när Sverige var EU-ordförande arbetade vi hårt under Liberalernas ledning för att få arbetet äntligen att röra sig framåt. Jag vill fortsätta driva på för att få på plats ett nytt antidiskrimineringsdirektiv i EU kommande mandatperiod.
(Magnus P Wåhlin deltar i samtalet)
MiljöpartietJesper Skalberg Karlsson
ModeraternaGenerellt sett tycker Moderaterna att detta är en fråga som ska avgöras på EU-nivå. EU ska innefatta ett samarbete som ökar idéutbyte mellan länderna och sprida goda exempel. Förstärkt erfarenhetsutbyte är och bör förbli den främsta samarbetsformen på område och EU bör lägga kraft på andra frågor där samverkan är nödvändig. Vi anser att arbetsmarknadspolitiken ska utformas av medlemsstaterna själva. På så sätt värnar vi den svenska modellen – och ger möjlighet till att utveckla den. Arbetslivet ska vara fritt från diskriminering. Men likt arbetsmarknadspolitiken anser vi att detta primärt är en fråga för medlemsländerna. Synen på dessa frågor skiljer sig även rätt så markant mellan EU:s medlemsländer. Att föra upp frågan mer på EU-nivå skulle därmed innebära att vi i större utsträckning får kompromissa om vår svenska lagstiftning. Det vore olyckligt. EU ska heller aldrig sätta upp begränsningar för hur stora framsteg Sverige ska kunna göra i dessa frågor. Evin Incir Socialdemokraterna Vi socialdemokrater kommer i alla sammanhang fortsätta driva på för ett EU som står upp för mänskliga rättigheter, inkludering och mångfald. Det handlar bland annat om att ta krafttag mot diskriminering och hatbrott, öka deltagandet på arbetsmarknaden och stärka de fackliga rättigheterna och tryggheten på våra arbetsplatser. Vi vill arbeta för att EU ska återuppta förhandlingarna om den så kallade horisontella antidiskrimineringsdirektivet. Dessutom är det viktigt att EU:s antirasistiska handlingsplan förlängs. Beatrice Timgren Sverigedemokraterna – Har fått förhinder och deltar ej. Vi ser inte att EU ska ha något uppdrag kring detta. Det är upp till respektive medlemsland att hantera arbetsmarknadsfrågor. Vi ser inte heller att överstatlig reglering skulle gynna Svenska intressen på arbetsmarknaden. I Sverige är vi duktiga på dessa frågor och en kompromiss kan innebära försämringar med svenska mått mätt. Zee Vieira Vänsterpartiet VI INVÄNTAR SVAR PÅ FRÅGORNA
Fråga 2 – Vad ser du för utmaningar och hinder de kommande åren för ökad mångfald och ett inkluderande arbetsliv?
Jämfört med andra EU-länder har vi i Sverige tyvärr ett otroligt stelbent och traditionellt sätt att se på rekrytering och kompetens. Istället för låga trösklar in på arbetsmarknaden skrämmer vi bort människor redan i ansökningsstadiet genom att kräva till exempel helt perfekt svenska – för att sedan prata mestadels engelska på arbetsplatsen. Arbetsgivare behöver rekrytera på nya sätt och aktivt jobba med att inkorporera antirasism i sin organisation, annars kommer vi aldrig få till mångfald på riktigt. Det ser jag som den största utmaningen framöver. Samtidigt är jag övertygad om att arbetsgivare förr eller senare kommer tvingas att ställa om, dels på grund av kompetensbrist men också eftersom man annars kommer bli omsprungen av konkurrenter. Studier visar tydligt att inkluderande arbetsplatser är mer produktiva och konkurrenskraftiga. Arbetsrätt och diskrimineringslagstiftning ska vara nationell kompetens. En utmaning är att EU försöker detaljreglera dessa frågor, vilket inte faller väl ut eftersom det råder olika förutsättningar i olika medlemsländer. EU ska dock säkerställa att alla medlemsländer har ett fullgott skydd mot diskriminering. Detta utifrån att EU ska värna de grundläggande värderingar som samarbetet vilar på, och värna de konventioner som ratificerats av alla EU-länder och unionen som helhet. Ett exempel är funktionsnedsattas ställning på arbetsmarknaden och att säkerställa att varje land tar ansvar för sina åtaganden i den delen. Alice Bah Kuhnke På den svenska arbetsmarknaden oroar jag mig över ökade klyftor, som försämrar människors möjligheter. De flesta som står utan jobb vill inget hellre än att få ett jobb och egen försörjning, men stödet behöver bli bättre. Sättet på vilket den nuvarande regeringen pratar om att skapa drivkrafter för människor att komma ur bidragsberoende genom att i praktiken sänka bidrag och försämra trygghetssystem kan många gånger upplevas som ett hån för människor som i praktiken saknar reella möjligheter. Miljöpartiet anser att stödinsatser, som individuellt anpassade utbildnings- och omskolningsmöjligheter, är oerhört viktiga och måste erbjudas i högre grad. Personer med funktionsnedsättning som behöver hjälpmedel behöver få det snabbare och smidigare.Abir Al-Sahlani Centerpartiet
Michaela Hollis Kristdemokraterna
Karin Karlsbro Liberalerna Som liberal kommer jag alltid att stå upp för mångfald och inkludering, oavsett vart vinden blåser. “United in Diversity” är EU:s motto och det kommer jag alltid stå fast vid. Men det finns politiska krafter, högernationaliser, som motarbetar EU:s grundläggande värden.
(Magnus P Wåhlin deltar i samtalet)
Miljöpartiet
Tempot i arbetslivet och det höga antalet stressrelaterade sjukskrivningar är en mycket stor utmaning. Vi kan inte ha ett arbetsliv som skapar sjukdom på det sätt som sker i dag. Regeringen har nyligen bestämt sig för att ta bort stödet för arbetsgivare som har höga sjuklönekostnader. Det tycker vi är ett stort misstag, eftersom det kommer minska möjligheten för små arbetsgivare att vara öppna med att anställa människor som riskerar att vara sjuka mer än andra.Jesper Skalberg Karlsson
ModeraternaSynen på arbetsmarknadspolitik och diskrimineringslagstiftning skiljer sig åt mellan EU:s medlemsländer. En utmaning är att EU försöker detaljstyra dessa frågor. Moderaterna anser att arbetsmarknadspolitiken ska utformas av medlemsstaterna själva. Det är så vi bäst värnar den svenska modellen och samtidigt ger möjlighet till att utveckla den. EU ska säkerställa att alla medlemsländer har ett gott skydd mot diskriminering. EU ska dock inte detaljstyra medlemsländer, däremot ska EU varsamt beakta ett inkluderande arbetsliv och säkerställa att varje land tar ansvar för sin del i det åtagandet. Evin Incir Socialdemokraterna Det allra största hotet är de högerextrema krafterna som är på frammarsch. Dessa krafter riskerar att normaliseras ytterligare när konservativa och liberala krafter väljer att samarbeta med de. Beatrice Timgren Sverigedemokraterna – Har fått förhinder och deltar ej. Alla ska ha samma möjligheter oavsett kön eller etnisk bakgrund. Vi ser dock EU:s försök till kvotering som ett hinder, när politiken ska styra vem som ska få en befattning ska bli en könsfråga och inte en fråga om kompetens tror vi att det motverkar ett inkluderande arbetsliv. Zee Vieira Vänsterpartiet VI INVÄNTAR SVAR PÅ FRÅGORNA.
Fråga 3 – Enligt ”EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025” känner 29% att de blir diskriminerade på grund av etniskt ursprung när det gäller jobb, på vilket sätt kommer du driva på för att frågan fortsätter vara högt upp på EU agendan?
Som liberal invandrarkvinna ser jag det som min främsta uppgift att hålla gränsen mot extremhögerns frammarsch i Europa som förkroppsligar rasismen. Samtidigt som jag bevisar för andra ensamkommande att det är möjligt att jobba sig upp även om har ett utländskt efternamn eller är ensamkommande flyktingbarn. Representation matters, helt enkelt. Nummer två är att mainstreama antirasism, jämställdhet och funktionsrättsperspektivet i allt jag gör, att se till att det kommer med i alla lagstiftningar och resolutioner. Till exempel driver Centerpartiet aktivt att utveckling av artificiell intelligens, som kommer vara en stor fråga även nästa mandatperiod, måste ha skydd mot rasistiska bias. För mig och Miljöpartiet är det självklart att det ska råda nolltolerans mot rasism i EU. Tills vi når det målet måste EU:s arbete mot rasismen fortsätta. Miljöpartiet i EU-parlamentet prioriterar arbetet mot rasism och diskriminering och har under mandatperioden till exempel fått med oss hela EU-parlamentet på att fördöma den utbredda rasismen i EU.Abir Al-Sahlani Centerpartiet Michaela Hollis Kristdemokraterna KD tror på den sociala marknadsekonomin. Om fler länder satsar på att stärka det så välkomnar vi det. Det betyder emellertid inte att vi tycker att det är en bra idé att EU beslutar om denna typ av frågor. Utan social- och arbetsmarknadspolitik bör tas nära medborgaren och utifrån de specifika förutsättningar som råder i det enskilda medlemslandet. För Sverige, med en från de flesta europeiska länder avvikande arbetsmarknadsmodell, är detta extra känsligt. Karin Karlsbro Liberalerna För att EU ska kunna leva upp till sitt motto ”United in Diversity” behöver arbetet med att motarbeta diskriminering bedrivas i hela EU.Diskriminering måset bekämpas på alla plan. Vi jobbar för att det nya diskrimineringsdirektivet ska komma på plats. Alice Bah Kuhnke
(Magnus P Wåhlin deltar i samtalet)
MiljöpartietJesper Skalberg Karlsson
ModeraternaEU är ytterst sällan rätt insats för att hantera arbetsmarknadsfrågor. Europas olika arbetsmarknader fungerar på olika sätt och präglas av olika traditioner. Moderaterna tror på Europasamarbetet, men vet också att medlemsländernas arbetsmarknader fungerar på olika sätt och kräver olika lösningar. Vi vill samtidigt betona att EU ska säkerställa att alla medlemsländer har ett gott skydd mot diskriminering, och ska varsamt beakta ett inkluderande arbetsliv och säkerställa att varje land tar ansvar för sin del i det åtagandet. Evin Incir Socialdemokraterna Under mandatperioden ledde jag arbetet med att ta fram Europaparlamentets första rapport om antirasism i Europa. Vi kommer att verka för att EU får en ny handlingsplan på plats nästa mandatperiod som förstärks med hjälp av konkreta uppföljningsmekanismer, riktmärken och mål. För det behövs politiskt ledarskap och tryck från likasinnade. Därutöver kommer vi att arbeta för att EU ska få på plats ett antidiskrimieringsdirektiv som skyddar mot diskriminering inom alla samhällsområden, inte bara arbetsmarknaden. Beatrice Timgren Sverigedemokraterna – Har fått förhinder och deltar ej. Vi ser inte att EU ska ha något uppdrag kring detta. Det är upp till respektive medlemsland att hantera arbetsmarknadsfrågor. Vi ser inte heller att överstatlig reglering skulle gynna Svenska intressen på arbetsmarknaden. I Sverige är vi duktiga på dessa frågor och en kompromiss kan innebära försämringar med svenska mått mätt. Zee Vieira
VänsterpartietVI INVÄNTAR SVAR PÅ FRÅGORNA.
Fråga 4 – Vad har du och ditt parti för åsikter om CSRD-direktivet och de gemensamma reglerna för företags hållbarhetsrapportering? Konkret undrar vi hur du ser på företagens hållbarhetsrapportering av sociala och mänskliga rättigheter samt mångfaldsfrågor.
Alice Bah Kuhnke Zee VieiraAbir Al-Sahlani Centerpartiet Centerpartiet står bakom de nya hållbarhetsreglerna. Jag tycker det är bra att företag men också arbetsplatser generellt, offentliga som privata, tvingas att tänka till kring mångfald och redovisa hur de jobbar för inkludering. För att de ska ha önskad effekt och bidra till ökad transparens för investerare, företag, civilsamhället och privatpersoner krävs dock att rapporteringskraven är tydliga och genomförbara för företagen. Det ska vara lätt att göra rätt. Michaela Hollis Kristdemokraterna Målen är självklara att ställa sig bakom. Men det är en balans att inte skapa för betungande administration för små- och medelstora företag på EU:s inre marknad. För mycket regelkrångel hämmar innovation och tillväxt. Frågan måste bevakas utifrån proportionalitetsprincipen. Karin Karlsbro Liberalerna Jag var med och förhandlade fram det nya CSRD-direktivet som kom på plats denna mandatperiod och det är bra att det nu finns tydliga regler för företagens hållbarhetsrapportering av sociala och mänskliga rättigheter samt mångfaldsfrågor på plats.
(Magnus P Wåhlin deltar i samtalet)
MiljöpartietJag är positiv till att CSRD nu har antagits med de förstärkta kraven på hållbarhetsrapportering och där fler företag ingår. Inte minst är vi i Miljöpartiet stolta över de ökade kraven på rapportering när det gäller sociala och mänskliga rättigheter samt mångfaldsfrågor som vår Gröna huvudförhandlare drev igenom, där vi ser en stark förbättring jämfört med läget innan och jämfört med Kommissionens initiala förslag. Samtidigt vill Miljöpartiet se att CSRD breddas till att inkludera fler företag, att kraven blir striktare och att påföljderna för bristande rapportering skärps. Jesper Skalberg Karlsson
ModeraternaModeraterna står bakom syftet med direktivet, det är välkänt att arbetsförhållandena i flera länder runt om i världen är högst problematiska och vi behöver kontinuerligt stötta arbetet med att förbättra dem. De stora företagen med hela juristavdelningar skulle kunna hantera denna typ av lagstiftning men deras underleverantörer, de små och medelstora företagen, har inte samma förutsättningar. Storföretagen kommer ställa dessa krav på sina underleverantörer vilka de inte kommer kunna uppfylla, de har inte resurserna för att ta in jurister som kan hantera denna komplicerade regelbörda. Europa har redan halkat efter USA i tillväxt på grund av en omfattande regelbörda, och som detta direktiv varit utformat skulle det innebära mer ny byråkrati som skadar svenska företag. Det är ett gott syfte men så som förslaget är utformat idag riskerar det att bli en allt för stor och betungande administrativ börda för företag. Evin Incir Socialdemokraterna Det här är en jätteviktig lagstiftning för att säkerställa att företag följer europeiska standarder för hållbarhetsrapportering. En förbättrad rapportering om sociala och miljörelaterade aspekter hjälper investerare, civilsamhället, konsumenter och andra intressenter att utvärdera hållbarheten i deras verksamhet. Det stärker mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer. Det är också viktigt i arbetet mot miljö- och klimatförändringar och för att främja rättvisa och anständiga villkor på arbetsmarknaden. Beatrice Timgren Sverigedemokraterna Vi ser att detta kan bli problematiskt för många mindre företag och för de större företagen som i sin tur måste kontrollera att deras underleverantörer har skött sin administration och rapportering på området. Även om intentionerna kan vara goda vill vi se mindre av reglering och administration inom samtliga branscher. Det skadar Europas konkurrenskraft om företag i första hand ska ägna sig åt administration och inte åt att utveckla sin verksamhet.
VänsterpartietVI INVÄNTAR SVAR PÅ FRÅGORNA.
EU-kandidaterna ansvarar för sina svar.
