Undersökningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

En hand gör stopptecken

I vilken omfattning upplever medarbetare att de är utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet?

Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är allvarliga arbetsmiljöproblem som påverkar både individers trygghet och organisationers förmåga att skapa hållbara arbetsplatser. För att kunna förebygga och agera behöver arbetsgivare förstå hur utsattheten ser ut, hur den kan mätas och varför olika undersökningar ibland ger olika bilder.

På den här sidan sammanfattar vi aktuella resultat från Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024 och Trakasseribarometern 2024. Tillsammans visar de både förekomsten av sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet, och hur viktigt det är att mäta utsatthet både genom direkta frågor och genom frågor om konkreta beteenden.

Arbetsmiljöverkets undersökning

I Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024, där personer i åldern 16–64 år som arbetar har svarat, framgår att:

  • 4 % har upplevt att de har utsatts för sexuella trakasserier av chefer, kollegor eller andra personer, såsom kunder, patienter eller elever. Vanligast är att utsättas av andra personer, därefter av kollegor.
  • 18 % upplever att de har utsatts för kränkande särbehandling av chefer, kollegor eller andra personer, såsom kunder, patienter eller elever. Vanligast är att utsättas av chefer, vilket cirka 8 % anger, därefter av kollegor, cirka 7 %, och därefter av andra personer, cirka 6 %. Flera svar var möjliga.

Trakasseribarometerns undersökning

Trakasseribarometern (Verian, tidigare Kantar Sifo) undersöker bland annat upplevelse av sexuella trakasserier. Hur man mäter grader av utsatthet spelar roll enligt Trakasseribarometern. I undersökningen får deltagarna dels svara på frågan om de har utsatts för sexuella trakasserier och dels om de har upplevt särskilda oönskade beteenden.

Detta är grova oönskade beteenden som klassas som sexuella trakasserier.

De grova oönskade beteendena är:

  • Ovälkommen beröring av sexuell art som upplevts kränkande.
  • Trots att du redan har sagt nej, fått upprepade förslag om att träffas på ett sätt som inte upplevts vara av ren vänskaplighet.
  • Olämpliga närmanden av kollega i sociala nätverk, såsom chattar och Facebook.
  • Ovälkomna mejl eller sms från kollega av sexuell art som upplevts stötande.
  • Någon som, på ett sätt som du upplevt sexuellt stötande, visat delar av sin kropp för dig.
  • Någon som visar bilder av sexuell natur på ett sätt som varit oönskat.
  • Sexuella inviter för att du ska få fördelar i ditt arbete.
  • Någon som försökt tvinga till sig en sexuell handling med dig.
  • Någon som försökt tvinga till sig en sexuell handling med dig när du antingen sovit eller varit påverkad av alkohol eller droger.
  • Någon som tvingat till sig en sexuell handling med dig.

Resultat av Trakasseribarometerns undersökning

På den direkta frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna någon gång utsatts för sexuella trakasserier i eller kring din arbetssituation?” svarar 2,6 % att de har utsatts för sexuella trakasserier. Bland kvinnor är andelen 3 % och bland män 2 %.

Samtidigt anger 13,3 % att de under de senaste 12 månaderna har utsatts för ett eller flera av de grova oönskade beteenden som klassas som sexuella trakasserier i eller kring arbetssituationen.

När svaren på den direkta frågan och frågorna om specifika beteenden vägs samman framgår att totalt 14 % har utsatts för sexuella trakasserier.

Könsfördelningen på arbetsplatsen spelar roll

Trakasseribarometern visar också att könsfördelningen på arbetsplatsen spelar roll när det gäller sexuella trakasserier:

  • På arbetsplatser med jämn könsfördelning anger 12 % av männen och 14 % av kvinnorna att de under de senaste 12 månaderna har utsatta för sexuella trakasserier explicit och/eller något som kan betraktas som sexuella trakasserier.
  • På mansdominerade arbetsplatser anger 22 % av kvinnorna och 11 % männen att de utsatts.
  • På kvinnodominerade arbetsplatser anger 15 % av männen och 13 % av kvinnorna att de utsatts.

Ej stor skillnad på kvinnor och mäns upplevelser

När det gäller i vilken utsträckning man upplevt de grova oönskade beteenden (som klassas som sexuella trakasserier) är det för de flesta av beteendena små skillnader mellan kvinnor och män. För sju av de tio beteendena anger män i högre utsträckning än kvinnor att de har utsatts för detta i eller kring en arbetssituation de senaste 12 månaderna.

  • Ovälkommen beröring av sexuell art som upplevts kränkande: 7 % av kvinnorna och 6 % av männen anger att de upplevt detta de senast 12 månaderna i eller kring sin arbetssituation.
  • Trots att du redan har sagt nej, fått upprepade förslag om att träffas på ett sätt som inte upplevts vara av ren vänskaplighet: 5 % av både kvinnor och män anger att detta.
  • Olämpliga närmanden av kollega i sociala nätverk såsom chattar och Facebook: 6 % av kvinnorna och 5 % av männen.
  • Ovälkomna mejl eller sms från kollega av sexuell art som upplevts stötande: 4 % av männen och 3 % av kvinnorna.
  • Någon som, på ett sätt som du upplevt sexuellt stötande, visat delar av sin kropp för dig: 5 % av männen och 3 % av kvinnorna.
  • Någon som visar bilder av sexuell natur på ett sätt som varit oönskat: 5 % av männen och 3 % av kvinnorna.
  • Sexuella inviter för att du ska få fördelar i ditt arbete: 4 % av männen och 1 % av kvinnorna.
  • Någon som försökt tvinga till sig en sexuell handling med dig: 3 % av männen och 2 % av kvinnorna.
  • Någon som försökt tvinga till sig en sexuell handling med dig när du endera sovit eller varit påverkad av alkohol/droger: 3 % av männen och 2 % av kvinnorna.
  • Någon som tvingat till sig en sexuell handling med dig: 3 % av männen och 2 % av kvinnorna.

Länkar för att lära mer

Läs tidigare publiceringar

I förgrunden en svart kvinna iklädd hjälm och reflexväst. I bakgrunden tre män med icke nordiskt utseende i samma kläder.

Vilka attityder har svenska företag till etnisk mångfald bland jobbsökande?

Om en jobbsökande uppfyller de formella kraven för ett jobb, hur tror då chefer på svenska företag att de själva skulle påverkas av kandidatens namn, etnicitet, språk och religion? Några delar i Järvaveckans undersökning sticker ut: En klar majoritet reagerar inte negativt på namn som är utländskt-klingande. Men nästan nio av tio skulle påverkas negativt om kandidaten pratar dålig svenska. Och en stor andel skulle regera negativt om personen har religiös eller kulturell klädsel, muslimsk tro eller om

Läs hela inlägget »
Hjärna i plast, i flera färger, hjärnstammen är formad som stammen på ett träd.

Vad innebär Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer om adhd och autism för arbetsgivare?

Många arbetsplatser är fortfarande utformade utifrån en ganska snäv bild av hur vi fungerar, kommunicerar och organiserar arbete. För personer med adhd eller autism kan det innebära att hinder uppstår i det dagliga arbetet – hinder som inte handlar om kompetens, utan om hur arbetet är strukturerat, leds och följs upp. Det riskerar att kompetens inte tas tillvara fullt ut, med konsekvenser för både arbetsmiljö, prestation och kompetensförsörjning. Samtidigt visar forskning att många fungerar minst lika

Läs hela inlägget »
Kvinna med svarta kläder och grått hår håller i ett föredrag.

Spaning: Riskfyllt att inte investera i arbetsplatskulturen

Medarbetare och chefer är en viktig tillgång på arbetsplatsen – därför behöver arbetsplatser kontinuerligt investera i sin kultur. Jag träffar arbetsplatser där hjulen snurrar för fullt och där man menar att man helt enkelt inte har tid att jobba med sin arbetsplatskultur. Jag träffar också arbetsplatser där man har haft, eller står inför neddragning, där man menar att man i detta läge inte kan prioritera att jobba med sin kultur. I båda fallen är detta ett

Läs hela inlägget »
En hand gör stopptecken

Undersökningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

I vilken omfattning upplever medarbetare att de är utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet? Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är allvarliga arbetsmiljöproblem som påverkar både individers trygghet och organisationers förmåga att skapa hållbara arbetsplatser. För att kunna förebygga och agera behöver arbetsgivare förstå hur utsattheten ser ut, hur den kan mätas och varför olika undersökningar ibland ger olika bilder. På den här sidan sammanfattar vi aktuella resultat från Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024 och

Läs hela inlägget »
Ljusa böcker i en hög

Några böcker och rapporter om rasism

Vad är rasism? Rasism är idéer, fördomar, attityder men också handlingar och praktiker. Rasism klassar ”människor i olika sorter som tillskrivs särskilda nedärvda egenskaper” och skapar och ”upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter” samt gör naturlig/självklar ”den maktordning som skapats genom principerna för sortering, placering och fördelning” (citat ur rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden av Länsstyrelsen i Stockholms, 2018, s. 15-16) Det finns olika typer av rasism, till exempel

Läs hela inlägget »
Spelpjäser i många olika färger.

Undersökning om jargong och tystnadskultur

Hur upplever medarbetare jargongen på sin arbetsplats? Och i hur stor omfattning upplever medarbetare att de blir illa behandlade eller utsatt för olika grad av kränkande beteenden från sina kollegor, chefer eller andra i arbetssituationer? Skadlig jargong I Trakasseribarometern anger 12 % att det på deras arbetsplats, i ganska stor eller mycket stor utsträckning, finns en jargong som personer kan ta illa upp av. Det är ingen skillnad på kvinnor och mäns upplevelser. I åldersgruppen 18-29

Läs hela inlägget »