Vilka attityder har svenska företag till etnisk mångfald bland jobbsökande?

I förgrunden en svart kvinna iklädd hjälm och reflexväst. I bakgrunden tre män med icke nordiskt utseende i samma kläder.

Om en jobbsökande uppfyller de formella kraven för ett jobb, hur tror då chefer på svenska företag att de själva skulle påverkas av kandidatens namn, etnicitet, språk och religion? Några delar i Järvaveckans undersökning sticker ut: En klar majoritet reagerar inte negativt på namn som är utländskt-klingande. Men nästan nio av tio skulle påverkas negativt om kandidaten pratar dålig svenska. Och en stor andel skulle regera negativt om personen har religiös eller kulturell klädsel, muslimsk tro eller om kandidaten pratar flytande svenska med förortsdialekt. De tre sistnämnda innebär utmaningar för de pågående satsningarna på innanförskap på svenska arbetsplatser.

Chefers medvetna attityder

Järvaveckan har undersökt attityder hos chefer när det gäller arbetssökandes namn, etnicitet, religion och språk. Utgångspunkten är att kandidaten uppfyller de formella kraven för jobbet. Hur tror cheferna på svenska företag att de reagerar på kandidatens namn, etnicitet, religion och språk? Undersökningen visar intressanta resultat när det gäller chefernas medvetna attityder. 

Namn

I de allra flesta fall anger cheferna ”Nej, det spelar ingen roll” när det gäller namn. 65 % svarar detta när det gäller namn som är afrikanskt klingande och svenskt klingande namn. 68 % svarar det när det gäller mellanöstern-klingande namn och 71 % för västerländskt klingande. Det är dock drygt 20 % som svarar att mellanöstern-klingande och afrikanskt klingande namn skulle påverka dem negativt. Och cirka 20 % respektive cirka 30 % anger att de skulle påverkas positivt om personen har ett västerländskt klingande namn eller ett svenskt klingande namn. När det gäller asiatiskt klingande namn svarar 76 % att det inte skulle spela någon roll och 78 % svara det när det gäller latinamerikanskt klingande namn.  

Religion

Drygt 70 procent av cheferna svarar ”Nej, det spelar ingen roll” om kandidaten skulle ange att hen har kristen eller judisk tro. Men nästan 40 % svarar att de skulle påverkas negativt om kandidaten har muslimsk tro, drygt 50 % svarar ”Nej, det spelar ingen roll” på denna frågan. 

Det är 61 % som säger att de skulle påverkas negativt av religiös och kulturell klädsel (kippa, slöja, kors etc.) och bara 26 % svarar ”Nej, det spelar ingen roll” på denna fråga.  

(På samtliga frågor om namn och religion är det ca 10 % som svarar ”vet ej/ingen uppfattning”).

Språk

När det gäller språk svarar 86 % att de skulle påverkas negativt om kandidaten pratade dålig svenska och 37 % skulle påverkas negativt om kandidaten pratade flytande svenska med förortsdialekt. Men bara 10 % skulle påverkas negativt om kandidaten pratade flytande svenska med utländsk brytning.

77 % svarar ”Nej, spelar ingen roll” när det gäller svenska med finsk dialekt, 72 % när det gäller flytande svenska med utländsk brytning och 65 % om rikssvensk dialekt. Det är 47 % som svarar ”Nej spelar ingen roll” när det gäller flytande svenska med förortsdialekt.

Cirka 30 % anger att rikssvensk dialekt påverkar positivt och 15 % anger att svenska med finsk dialekt påverkar positivt.

Om undersökningen

Undersökningen, som släpptes i slutet av april 2026, är gjord av Järvaveckan, i samarbete med PwC. 500 företagsledare, ekonomi- och HR-chefer har svarat på frågorna. Företagen är indelade i företag med 1-9 anställda och företag med 10 eller fler anställda, för att motsvara sammansättningen bland företag i Sverige. Enmansföretag är inte med i undersökningen. 64 % av de chefer som svarat jobbar i företag med 1-9 anställda och 36 % jobbar i företag med 10 eller flera anställda. 72 % av de svarande är män och 28 % är kvinnor.

Läs mer om undersökningen i Järvaveckans rapport ”Näringslivet: Mångfald och inkludering 2026”. Där kan du också se skillnader i chefernas svar utifrån om de jobbar i företag med 1-9 anställda eller i företag med 10 anställda eller fler, respektive hur kvinnor och män svarar, samt hur cheferna i förra årets undersökning svarade.

 

Läs tidigare publiceringar

I förgrunden en svart kvinna iklädd hjälm och reflexväst. I bakgrunden tre män med icke nordiskt utseende i samma kläder.

Vilka attityder har svenska företag till etnisk mångfald bland jobbsökande?

Om en jobbsökande uppfyller de formella kraven för ett jobb, hur tror då chefer på svenska företag att de själva skulle påverkas av kandidatens namn, etnicitet, språk och religion? Några delar i Järvaveckans undersökning sticker ut: En klar majoritet reagerar inte negativt på namn som är utländskt-klingande. Men nästan nio av tio skulle påverkas negativt om kandidaten pratar dålig svenska. Och en stor andel skulle regera negativt om personen har religiös eller kulturell klädsel, muslimsk tro eller om

Läs hela inlägget »
Hjärna i plast, i flera färger, hjärnstammen är formad som stammen på ett träd.

Vad innebär Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer om adhd och autism för arbetsgivare?

Många arbetsplatser är fortfarande utformade utifrån en ganska snäv bild av hur vi fungerar, kommunicerar och organiserar arbete. För personer med adhd eller autism kan det innebära att hinder uppstår i det dagliga arbetet – hinder som inte handlar om kompetens, utan om hur arbetet är strukturerat, leds och följs upp. Det riskerar att kompetens inte tas tillvara fullt ut, med konsekvenser för både arbetsmiljö, prestation och kompetensförsörjning. Samtidigt visar forskning att många fungerar minst lika

Läs hela inlägget »
Kvinna med svarta kläder och grått hår håller i ett föredrag.

Spaning: Riskfyllt att inte investera i arbetsplatskulturen

Medarbetare och chefer är en viktig tillgång på arbetsplatsen – därför behöver arbetsplatser kontinuerligt investera i sin kultur. Jag träffar arbetsplatser där hjulen snurrar för fullt och där man menar att man helt enkelt inte har tid att jobba med sin arbetsplatskultur. Jag träffar också arbetsplatser där man har haft, eller står inför neddragning, där man menar att man i detta läge inte kan prioritera att jobba med sin kultur. I båda fallen är detta ett

Läs hela inlägget »
En hand gör stopptecken

Undersökningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

I vilken omfattning upplever medarbetare att de är utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet? Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är allvarliga arbetsmiljöproblem som påverkar både individers trygghet och organisationers förmåga att skapa hållbara arbetsplatser. För att kunna förebygga och agera behöver arbetsgivare förstå hur utsattheten ser ut, hur den kan mätas och varför olika undersökningar ibland ger olika bilder. På den här sidan sammanfattar vi aktuella resultat från Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024 och

Läs hela inlägget »
Ljusa böcker i en hög

Några böcker och rapporter om rasism

Vad är rasism? Rasism är idéer, fördomar, attityder men också handlingar och praktiker. Rasism klassar ”människor i olika sorter som tillskrivs särskilda nedärvda egenskaper” och skapar och ”upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter” samt gör naturlig/självklar ”den maktordning som skapats genom principerna för sortering, placering och fördelning” (citat ur rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden av Länsstyrelsen i Stockholms, 2018, s. 15-16) Det finns olika typer av rasism, till exempel

Läs hela inlägget »
Spelpjäser i många olika färger.

Undersökning om jargong och tystnadskultur

Hur upplever medarbetare jargongen på sin arbetsplats? Och i hur stor omfattning upplever medarbetare att de blir illa behandlade eller utsatt för olika grad av kränkande beteenden från sina kollegor, chefer eller andra i arbetssituationer? Skadlig jargong I Trakasseribarometern anger 12 % att det på deras arbetsplats, i ganska stor eller mycket stor utsträckning, finns en jargong som personer kan ta illa upp av. Det är ingen skillnad på kvinnor och mäns upplevelser. I åldersgruppen 18-29

Läs hela inlägget »