Spaning: Riskfyllt att inte investera i arbetsplatskulturen

Kvinna med svarta kläder och grått hår håller i ett föredrag.

Medarbetare och chefer är en viktig tillgång på arbetsplatsen – därför behöver arbetsplatser kontinuerligt investera i sin kultur. Jag träffar arbetsplatser där hjulen snurrar för fullt och där man menar att man helt enkelt inte har tid att jobba med sin arbetsplatskultur. Jag träffar också arbetsplatser där man har haft, eller står inför neddragning, där man menar att man i detta läge inte kan prioritera att jobba med sin kultur. I båda fallen är detta ett feltänk.

Kulturen – nyckel för få tillgång till allt chefer och medarbetare har att ge

Oavsett om det just nu går bra för verksamheten eller om det är tuffa tider är det viktigt att investera i arbetsplatsens kultur. Detta eftersom medarbetare och chefer är en viktig tillgång, och en nyckel för att få dem att bidra fullt ut är just arbetsplatsens kultur. Att säkerställa att kulturen är inkluderande och att det finns psykologisk trygghet, så att medarbetare och chefer känner tillhörighet, kan ta med ”hela sig själv” till jobbet och vågar prata om både positiva och negativa aspekter av arbetet och arbetsplatsen.

Epidemi av tystnad

I boken ”The fearless organization – psykologisk trygghet på jobbet” sammanfattar professor Amy Edmondson: det pågår en epidemi av tystnad på våra arbetsplatser. På många arbetsplatser väljer medarbetare att inte säga sin mening, även när de tycker att deras synpunkt är viktig för verksamheten. Det kan handla om att man inte tar upp problem, misstag och fel eller inte ställer frågor, men också att man inte delar med sig av idéer, förbättringsförslag, erfarenheter och kunskap.

Varför är medarbetare tysta? En vanlig orsak är att det upplevs som en risk att säga sin mening. En risk att bli straffad, ignorerad eller förlöjligad av sina kollegor eller att framstå som okunnig, negativ eller att ”ställa till besvär” (till exempel med förbättringsförslag). Så för att skydda sig själv är man tyst.

Vad riskerar vi att förlora?

Medarbetare och chefers tystnad innebär en stor informationsförlust för arbetsplatsen. Därför är det viktigt att ”investera” i arbetsplatskulturen. Att lägga tid och resurser på att utveckla en inkluderande kultur med psykologisk trygghet. Och detta oavsett om det för tillfället går bra för verksamheten eller om det är tuffa tider.

Att kontinuerligt jobba med, utveckla, förstärka arbetsplatsens kultur är helt avgörande för att fullt ut dra nytta av all kunskap, erfarenheter och perspektiv som era chefer och medarbetare har, och för att kunna styra verksamheten på ett bra sätt. Det är också avgörande vid utveckling och teknikförändringar på arbetsplatsen, exempelvis AI-satsningar. Om det är tryggt att pröva, ifrågasätta, lära och utveckla ger det goda förutsättningar att lyckas. Medan det motsatta tystnad, osäkerhet och rädsla som inte bemöts, ökar risken att er AI-satsning inte når sin fulla potential.

Vad är psykologisk trygghet?

Psykologisk trygghet (kallas ibland även för psykologisk säkerhet, på engelska heter det psychological safety) är att känna sig trygg att ta ”mellanmänskliga risker” i arbetsgruppen. Det kan vara att erkänna misstag man gjort, ta upp problem, ställa frågor, ge förslag och dela med sig av kunskap utan rädsla för att bli till exempel förlöjligad eller exkluderad.

I grupper med psykologisk säkerhet är det lätt att säga vad man tycker, lätt att fråga andra om hjälp, man delar med sig av information, berättar både om vad som fungerar bra och vad som inte fungerar bra, samt uppskattar andras unika kunskaper och förmågor. Man kan ta upp problem och svåra frågor, och hänger inte ut kollegor som gör misstag.

Forskning visar att:

  • Grupper med psykologisk trygghet presterar bättre och är mer innovativa än grupper som saknar psykologisk trygghet. 
  • Grupper med psykologisk trygghet är mer engagerade och mer inriktade på lärande och kvalitetsutveckling.

Psykologisk trygghet är en viktig grund för att ha en inkluderande kultur, där olikheter välkomnas och olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper tas tillvara.

Hur kan ni jobba med arbetsplatskulturen hos er?

Vad kan ”jobba med kulturen” vara? Om du är chef är det viktigt att du i samtalen med medarbetare regelbundet återkommer till
vilken kultur ni vill ska råda hos er, och så klart själv beter dig i enlighet med denna. Det kan till exempel handla om att tydligt bjuda in perspektiv och visa uppskattning för andras bidrag.

Det kan också handla om att en gång i månaden lägga 30 minuter på att diskutera (gärna först i smågrupper och sedan gemensamt) olika aspekter som har med er kultur att göra.

Det kan vara att prata om:

  • Hur mycket delar vi med oss av: problem och utmaningar på vår arbetsplats? Möjligheter och förbättringsförslag?
  • Är det något vi kan göra annorlunda för att säkerställa att alla kollegor delar med sig?
  • Vilka av beteendena som gynnar psykologisk trygghet gör vi bra i vår arbetsgrupp? Vilka av beteenden kan vi förbättra eller göra mer av?

Det kan också vara att gå genom policydokument som beskriver hur kulturen ska vara hos er eller att repetera er rutin för trakasserier och kränkande särbehandling, och diskutera detta.

Men det stora ”jobbet” med er arbetsplats kultur gör ni i vardagen, det handlar om hur ni beter er mot varandra, hur ni talar till och om varandra, hur ni tolkar och bemöter varandra och så vidare.

Hur är det på er arbetsplats? Vad gör ni på er arbetsplats för att investera i arbetsplatskulturen?

Forskning, böcker och inlägg som texten bygger på

  • Edmondson, A.C. (2019). The Fearless Organization: Creating Psychological Safety in the Workplace for Learning, Innovation, and Growth. Hoboken, NJ: Wiley. Svensk utgåva: The Fearless Organization – psykologisk trygghet på jobbet. Stockholm: Sanoma Utbildning.
  • Edmondson, A.C., & Hugander, P. (2021). 4 Steps to Boost Psychological Safety at Your Workplace. Harvard Business Review, 22 June.
  • Edmondson, A.C., & Hugander, P. (2021). Psychological Safety Is Not a Hygiene Factor. Psychology Today, 7 September.
  • Rydgren, E. (2026, January). LinkedIn-inlägg om
Bild av Gabriella Fägerlind

Gabriella Fägerlind

Gabriella är senior expert inom mångfald, inkludering och jämlikhet på Diversity Charter Sweden.

Läs tidigare publiceringar

I förgrunden en svart kvinna iklädd hjälm och reflexväst. I bakgrunden tre män med icke nordiskt utseende i samma kläder.

Vilka attityder har svenska företag till etnisk mångfald bland jobbsökande?

Om en jobbsökande uppfyller de formella kraven för ett jobb, hur tror då chefer på svenska företag att de själva skulle påverkas av kandidatens namn, etnicitet, språk och religion? Några delar i Järvaveckans undersökning sticker ut: En klar majoritet reagerar inte negativt på namn som är utländskt-klingande. Men nästan nio av tio skulle påverkas negativt om kandidaten pratar dålig svenska. Och en stor andel skulle regera negativt om personen har religiös eller kulturell klädsel, muslimsk tro eller om

Läs hela inlägget »
Hjärna i plast, i flera färger, hjärnstammen är formad som stammen på ett träd.

Vad innebär Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer om adhd och autism för arbetsgivare?

Många arbetsplatser är fortfarande utformade utifrån en ganska snäv bild av hur vi fungerar, kommunicerar och organiserar arbete. För personer med adhd eller autism kan det innebära att hinder uppstår i det dagliga arbetet – hinder som inte handlar om kompetens, utan om hur arbetet är strukturerat, leds och följs upp. Det riskerar att kompetens inte tas tillvara fullt ut, med konsekvenser för både arbetsmiljö, prestation och kompetensförsörjning. Samtidigt visar forskning att många fungerar minst lika

Läs hela inlägget »
Kvinna med svarta kläder och grått hår håller i ett föredrag.

Spaning: Riskfyllt att inte investera i arbetsplatskulturen

Medarbetare och chefer är en viktig tillgång på arbetsplatsen – därför behöver arbetsplatser kontinuerligt investera i sin kultur. Jag träffar arbetsplatser där hjulen snurrar för fullt och där man menar att man helt enkelt inte har tid att jobba med sin arbetsplatskultur. Jag träffar också arbetsplatser där man har haft, eller står inför neddragning, där man menar att man i detta läge inte kan prioritera att jobba med sin kultur. I båda fallen är detta ett

Läs hela inlägget »
En hand gör stopptecken

Undersökningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

I vilken omfattning upplever medarbetare att de är utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet? Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är allvarliga arbetsmiljöproblem som påverkar både individers trygghet och organisationers förmåga att skapa hållbara arbetsplatser. För att kunna förebygga och agera behöver arbetsgivare förstå hur utsattheten ser ut, hur den kan mätas och varför olika undersökningar ibland ger olika bilder. På den här sidan sammanfattar vi aktuella resultat från Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024 och

Läs hela inlägget »

Några böcker och rapporter om rasism

Vad är rasism? Rasism är idéer, fördomar, attityder men också handlingar och praktiker. Rasism klassar ”människor i olika sorter som tillskrivs särskilda nedärvda egenskaper” och skapar och ”upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter” samt gör naturlig/självklar ”den maktordning som skapats genom principerna för sortering, placering och fördelning” (citat ur rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden av Länsstyrelsen i Stockholms, 2018, s. 15-16) Det finns olika typer av rasism, till exempel

Läs hela inlägget »
Spelpjäser i många olika färger.

Undersökning om jargong och tystnadskultur

Hur upplever medarbetare jargongen på sin arbetsplats? Och i hur stor omfattning upplever medarbetare att de blir illa behandlade eller utsatt för olika grad av kränkande beteenden från sina kollegor, chefer eller andra i arbetssituationer? Skadlig jargong I Trakasseribarometern anger 12 % att det på deras arbetsplats, i ganska stor eller mycket stor utsträckning, finns en jargong som personer kan ta illa upp av. Det är ingen skillnad på kvinnor och mäns upplevelser. I åldersgruppen 18-29

Läs hela inlägget »