Många arbetsplatser är fortfarande utformade utifrån en ganska snäv bild av hur vi fungerar, kommunicerar och organiserar arbete. För personer med adhd eller autism kan det innebära att hinder uppstår i det dagliga arbetet – hinder som inte handlar om kompetens, utan om hur arbetet är strukturerat, leds och följs upp.
Det riskerar att kompetens inte tas tillvara fullt ut, med konsekvenser för både arbetsmiljö, prestation och kompetensförsörjning. Samtidigt visar forskning att många fungerar minst lika bra som andra när förutsättningarna är rätt.
Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer sätter fokus på just detta: hur arbetsgivare kan skapa bättre förutsättningar genom att utveckla arbetsmiljön, snarare än att försöka anpassa individen
För vem gäller Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer?
Riktlinjerna vänder sig till företagshälsovården och har fokus på hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar. De ger stöd med förebyggande och främjande insatser riktade till arbetsgivare, arbetsplatser och arbetsgrupper där det finns medarbetare med autism eller adhd.
Med rätt förutsättningar kan fler bidra fullt ut
Neurodiversitet – hjärnor fungerar på olika sätt
Neurodiversitet beskriver den neurologiska mångfald som finns i samhället – att våra hjärnor fungerar och arbetar på olika sätt. Ibland används begreppen neurotypisk – det som är vanligast förekommande – och neurodivergent, som till exempel omfattar personer med adhd eller autism. Neurodivergenta personer kan uppleva och interagera med både den fysiska och sociala arbetsmiljön på andra sätt än vad som anses typiskt.
Det är också vanligt med en ojämn kompetensprofil. En person kan ha mycket hög förmåga inom vissa områden som är centrala för arbetet, samtidigt som andra delar, som ofta tas för givna, kan innebära större utmaningar.
Arbetsmiljöverket lyfter forskning som visar att personer med adhd och autism ofta möter särskilda utmaningar i arbetslivet, till exempel ökad risk för ohälsa, sjukfrånvaro och otrygga anställningsformer. Med rätt förutsättningar kan dock många, liksom sina kollegor, bidra med sina perspektiv och kompetenser.
Vanliga missförstånd om adhd, autism och arbetslivet
- Att det är en envägsproblematik och endast handlar om individens förmåga. Ofta handlar det om samspelet mellan individen, hur arbetet är organiserat och vilka förutsättningar som finns.
- Att det alltid kräver stora resurser. Många anpassningar är enkla och kan göra stor skillnad.
- Att det bara gäller bara vissa roller eller branscher. Personer med adhd och autism finns i alla typer av yrken och verksamheter.
Ett tydligare fokus på samspelet mellan individ och arbetsmiljö
Synen på arbetsförmåga
I stället för att enbart utgå från individens svårigheter, lyfter riktlinjerna samspelet mellan individ och arbetsmiljö. Hur arbetet organiseras, leds och följs upp får en avgörande betydelse för om medarbetare kan fungera och bidra fullt ut.
Fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete
Betoningen läggs på förebyggande arbete snarare än att enbart sätta in åtgärder när problem redan har uppstått. Det innebär att frågor om struktur, tydlighet och arbetsmiljö behöver vara en del av det löpande arbetet.
Insatser på flera nivåer
Samtidigt tydliggörs att insatser behöver ske på flera nivåer: i organisationen som helhet, i arbetsgruppen och i det individuella stödet till medarbetare.
Vad innebär riktlinjerna i praktiken för arbetsgivare?
Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer innebär inget helt nytt ansvar för arbetsgivare, men de tydliggör hur ansvaret kan omsättas i praktiken. Många insatser handlar om att skapa tydlighet, struktur och en arbetsmiljö som fungerar för olika sätt att tänka och arbeta. Det kan till exempel handla om:
I arbetsmiljön:
- möjlighet att arbeta ostört eller växla mellan fokus och samarbete
- anpassning av ljud, ljus och arbetsyta
- tillgång till återhämtning, pauser och flexibilitet i arbetssätt
I arbetets upplägg:
- tydliga arbetsuppgifter, prioriteringar och mål
- struktur i arbetsdagen och stöd för planering och tidsuppfattning
- anpassning av arbetsmängd eller tempo vid behov
I ledarskap och samarbete:
- tydlig och förutsägbar kommunikation
- regelbunden uppföljning och dialog
- ett arbetsklimat där medarbetare vågar ställa frågor och be om stöd
I grunden handlar det om sådant som stärker arbetsplatsen för alla: tydlighet, tillit, fungerande kommunikation och psykologisk trygghet. Många av dessa insatser är relativt enkla att genomföra, men kan bidra till bättre arbetsmiljö, lägre sjukfrånvaro och mer hållbara prestationer över tid.
Så kan ni komma igång
Att utveckla en mer inkluderande arbetsmiljö behöver inte börja med stora förändringar. Ett första steg kan vara att:
- se över hur arbetet är organiserat och kommuniceras
- involvera chefer i att skapa tydlighet och struktur i vardagen
- identifiera var mindre justeringar kan göra skillnad
Små förändringar i hur arbetet utformas kan skapa bättre förutsättningar för fler att bidra – och samtidigt stärka verksamheten som helhet.
Lär mer om autism och adhd på jobbet
Arbetsmiljöverkets Riktlinjer vid autism eller adhd på arbetsplatsen – hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar
Smith, T., Kirby, A. (2022) Neurodiversity at Work – Drive Innovation, Performance and Productivity with a Neurodiverse Workforce. Kogan Page Ltd.
Borg Skoglund, L., Nelson, M. (2022) Adhd på jobbet: Om forskning, hjärnan och strategier. Natur & Kultur.
En artikel här i Kunskapsbanken om autism och adhd på arbetsplatsen.
