Undersökningar om diskriminering

Grön bakgrund. En gungbräda. Längst ut på den vänstra delen ligger en hög med pengar och en fyrkant med manssymbolen på. På den högra delen längst ut en mindre hög med pengar och ovanpå en fyrkant med "kvinnosymbolen".

 

Flera aktuella undersökningar redovisar statistik om upplevelse av diskriminering i svenskt arbetsliv.

Utsatt för diskriminering – Arbetsmiljön 2024

I Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024, som vänder sig till personer som arbetar och är i åldern 16-64 år, anger:

  • 14 % att de blivit utsatta för diskriminering på sin arbetsplats, utifrån minst en av diskrimineringsgrunderna.
  • En uppdelning visar att kön och ålder är de vanligaste orsakerna till diskriminering. 4 % anger kön och 4 % anger ålder, 3 % anger etnisk tillhörighet och 1 % vardera anger funktionsnedsättning eller religion (flera svar var möjliga).
  • För få personer som deltog i undersökning har uppgivit att de har varit utsatta för diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck, respektive sexuell läggning, på arbetsplatsen det senaste året. Detta ska dock inte tolkas som att sådan diskriminering inte förekommer på svenska arbetsplatser.
  • En jämförelse mellan kvinnor och män i olika åldersgrupper visar att:
    Kvinnor i åldern 16-29 år är den grupp som i störst utsträckning – 23 procent – uppgav att de upplevt diskriminering på arbetsplatsen. Män i åldern 50–64 år är de som i minst utsträckning upplevt att de utsatts för diskriminering – 10 procent.
  • 4 % har upplevt att de har utsatts för sexuella trakasserier (en form av diskriminering). De som svarat har antingen utsatts av chefer, kollegor eller andra, såsom kunder, patienter eller elever. Vanligast är att utsättas av andra (kunder, patienter etc.), och därefter av kollegor.

DO:s rapport om diskriminering 2025

Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) rapport ”Förekomst av diskriminering 2025” beskriver bland annat resultaten av Arbetsmiljöverkets undersökning ovan. DO redovisar också anmälningar om diskriminering till myndigheten när det gäller arbetslivet.

2024 fick DO in 1329 anmälningar om upplevd diskriminering i arbetslivet. Anmälningarna handlade om (en anmälan kan omfatta flera anledningar):

  • Ledning och fördelning av arbetet – 31 % av anmälningarna.
  • Rekrytering – 26 %.
  • Anställningsvillkor – 25 %.
  • Uppsägning eller avsked – 24 %.
  • Utrednings- och åtgärdsskyldigheter, exempelvis när det gäller trakasserier – 20 %.
  • Graviditet – 4 %.
  • Provanställning – 3 %.
  • Övrigt 16 %

DO påpekar att de händelser som beskrivs i anmälningarna inte alltid utgör diskriminering i diskrimineringslagens mening. De flesta av anmälningarna som ingår i statistiken har inte lett till att DO inlett en tillsyn i ärendet.

Länkar för att lära mer

Läs DO:s rapport Förekomst av diskriminering här

Läs Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljön 2024 här (och här finns en översikt)

Läs tidigare publiceringar

I förgrunden en svart kvinna iklädd hjälm och reflexväst. I bakgrunden tre män med icke nordiskt utseende i samma kläder.

Vilka attityder har svenska företag till etnisk mångfald bland jobbsökande?

Om en jobbsökande uppfyller de formella kraven för ett jobb, hur tror då chefer på svenska företag att de själva skulle påverkas av kandidatens namn, etnicitet, språk och religion? Några delar i Järvaveckans undersökning sticker ut: En klar majoritet reagerar inte negativt på namn som är utländskt-klingande. Men nästan nio av tio skulle påverkas negativt om kandidaten pratar dålig svenska. Och en stor andel skulle regera negativt om personen har religiös eller kulturell klädsel, muslimsk tro eller om

Läs hela inlägget »
Hjärna i plast, i flera färger, hjärnstammen är formad som stammen på ett träd.

Vad innebär Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer om adhd och autism för arbetsgivare?

Många arbetsplatser är fortfarande utformade utifrån en ganska snäv bild av hur vi fungerar, kommunicerar och organiserar arbete. För personer med adhd eller autism kan det innebära att hinder uppstår i det dagliga arbetet – hinder som inte handlar om kompetens, utan om hur arbetet är strukturerat, leds och följs upp. Det riskerar att kompetens inte tas tillvara fullt ut, med konsekvenser för både arbetsmiljö, prestation och kompetensförsörjning. Samtidigt visar forskning att många fungerar minst lika

Läs hela inlägget »
Kvinna med svarta kläder och grått hår håller i ett föredrag.

Spaning: Riskfyllt att inte investera i arbetsplatskulturen

Medarbetare och chefer är en viktig tillgång på arbetsplatsen – därför behöver arbetsplatser kontinuerligt investera i sin kultur. Jag träffar arbetsplatser där hjulen snurrar för fullt och där man menar att man helt enkelt inte har tid att jobba med sin arbetsplatskultur. Jag träffar också arbetsplatser där man har haft, eller står inför neddragning, där man menar att man i detta läge inte kan prioritera att jobba med sin kultur. I båda fallen är detta ett

Läs hela inlägget »
En hand gör stopptecken

Undersökningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

I vilken omfattning upplever medarbetare att de är utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet? Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är allvarliga arbetsmiljöproblem som påverkar både individers trygghet och organisationers förmåga att skapa hållbara arbetsplatser. För att kunna förebygga och agera behöver arbetsgivare förstå hur utsattheten ser ut, hur den kan mätas och varför olika undersökningar ibland ger olika bilder. På den här sidan sammanfattar vi aktuella resultat från Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024 och

Läs hela inlägget »

Några böcker och rapporter om rasism

Vad är rasism? Rasism är idéer, fördomar, attityder men också handlingar och praktiker. Rasism klassar ”människor i olika sorter som tillskrivs särskilda nedärvda egenskaper” och skapar och ”upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter” samt gör naturlig/självklar ”den maktordning som skapats genom principerna för sortering, placering och fördelning” (citat ur rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden av Länsstyrelsen i Stockholms, 2018, s. 15-16) Det finns olika typer av rasism, till exempel

Läs hela inlägget »
Spelpjäser i många olika färger.

Undersökning om jargong och tystnadskultur

Hur upplever medarbetare jargongen på sin arbetsplats? Och i hur stor omfattning upplever medarbetare att de blir illa behandlade eller utsatt för olika grad av kränkande beteenden från sina kollegor, chefer eller andra i arbetssituationer? Skadlig jargong I Trakasseribarometern anger 12 % att det på deras arbetsplats, i ganska stor eller mycket stor utsträckning, finns en jargong som personer kan ta illa upp av. Det är ingen skillnad på kvinnor och mäns upplevelser. I åldersgruppen 18-29

Läs hela inlägget »