Så säkrar ni mångfald, jämlikhet och inkludering – även i tuffa tider 

Gabriella Fägerlind står och föreläser

Omkring 130 nomineringar med initiativ för mångfald, jämlikhet och inkludering skickades in av er medlemmar till Diversity Charter Sweden Awards 2025! Ett fantastiskt exempel på det engagemang som finns. Samtidigt kommer oroväckande signaler: vissa trappar ned DEI-arbetet i tuffa tider.  

I branscher som i dagsläget har neddragningar väljer en del arbetsplatser att prioritera ned arbetet med mångfald, jämlikhet och inkludering. Det kan vara att utbildningsinitiativ och utvecklingsarbete pausas eller avslutas, att tjänster med ett särskilt ansvar för mångfald, jämlikhet och inkludering tas bort, eller att avsluta eller tona ner arbetsplatsens engagemang i externa nätverks om verkar för frågorna. 

Vilka risker innebär detta? Vad kan arbetsplatser göra för att säkerställa att inte engagemanget och arbetet med mångfald, jämlikhet och inkludering försvinner i sämre tider? 

Om viktigt på riktigt 

Det är helt avgörande att ni tydligt har identifierat varför mångfald, jämlikhet och inkludering är viktigt för er verksamhet. Hur hänger det ihop med era grundvärderingar? Hur bidrar det till affärer/positiva effekter i er verksamhet? Hur bidrar det till positiva effekter på era arbetsplatser?  

Det kan exempel handla om kompetensförsörjning och att ta tillvara på kompetens bland anställda, trivsel och engagemang, kreativitet och utveckling. Det kan också handla om att leverera bättre och med ändamålsenliga produkter och tjänster, liksom att bättre förstå och serva kunder, brukare eller patienter. Ytterligare orsaker kan vara att leva upp till förväntningar från ägare, investerare och samhället i stort. 

Om mångfald, jämlikhet och inkludering är viktigt på riktigt så är det inte någonting som arbetsplatsen slutar med i sämre tider, man drar kanske ner på eventuella inköp av produkter eller tjänster, men arbetet fortsätter internt.    

Integrera i det ni gör 

Ytterligare en viktig del för att minska risken att mångfald, jämlikhet och inkludering försvinner i sämre tider är att integrera jämlikhet, rättvisa, icke-diskriminering, mångfald och inkludering i de processer och rutiner som ni redan har på arbetsplatsen.  

Integrera det i hur ni gör när ni rekryterar, i era introduktionsprogram för nyanställda, i er arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, i era chefsutbildningar och i introduktionen av nya chefer, i hur möten genomförs, i processer för lönesättning, i era processer för karriärutveckling och befordran och i era insatser för att utveckla arbetsplatsens kultur. På så sätt blir detta självklara och integrerade delar i hur ni bedriver er verksamhet, och inte något vid sidan av som går att ”plocka bort”. 

Risker med att prioritera ned 

Vilka risker innebär det att prioritera ned arbetet med mångfald, jämlikhet och inkludering? Både arbetskraft och kunder kan välja bort organisationer som prioriterat ned mångfald, jämlikhet och inkludering, och i stället söka sig till organisationer som behållit eller förstärkt arbetet.  

Ett exempel som lyfts i USA är detaljhandelsföretagen Target och Costco. Target valde i början av 2025 att slopa sitt DEI-arbete, som pågått i närmare 15 år (när USA:s då nyvalde president på olika sätt gick till attack mot DEI). Medan Costco i stället behöll och förstärkte sitt arbete med mångfald, jämlikhet och inkludering. Target har bojkottats och kunderna har strömmat till Costco. Att Target slopade sitt arbete med DEI har lyfts fram som en av orsakerna till företagets ekonomiska problem och att VD:n får sluta. Extra problematiskt för Target var att de, med samma VD, höll hög profil under 2020 och Black Lives Matter och poängterat hur viktiga dessa frågor är för företaget. En sådan helomvändning gör att en organisation riskerar att tappa i trovärdighet, inte bara när det gäller mångfald, jämlikhet och inkludering.  

Ytterligare risker på arbetsplatsen: Om kulturen blir mindre inkluderande, med minskad öppenhet och där olika perspektiv och kompetenser blir tystade, tystnar eller slutar, så riskerar arbetsplatsen att gå miste om viktiga infallsvinklar som kan behövas för att lösa problem och utmaningar i sämre och mer utmanande tider. Trivsel och engagemang riskerar också att försämras. En utveckling där mångfalden i arbetskraft minskar vid neddragningar och där de nyrekryteringar som görs innebär mer likhet i stället för mångfald, riskerar att leda till att kompetens och perspektiv missas. Det i sin tur kan leda till bland annat sämre beslutsunderlag, sämre kreativitet och till minskad attraktivitet för både arbetsplatsen och i verksamheten. 

Hur är det på er arbetsplats? 

Vad görs i er organisation för att minska risken att mångfald, jämlikhet och inkludering prioriteras ned i sämre tider? Har ni tydliggjort varför och på vilket sätt mångfald, jämlikhet och inkludering är viktigt för er verksamhet? Har ni gjort insatser för att integrera dessa perspektiv i hur ni gör på arbetsplatsen, till exempel vid rekrytering, hur möten genomförs och i ordinarie utbildningar som ges på arbetsplatsen?  

Forskning och artiklar som texten bygger på: 

Mor Barak, M.E. et al. (2016). The promise of diversity management for climate of inclusion: a state-of-the-art review and meta-analysis. Human Service Organizations: Management, Leadership & Governance, 40(4), 305–333. 

Mor Barak, M.E. (2019) “Erecting walls versus tearing them down: Inclusion and the (False) Paradox of Diversity in Times of Economic Upheaval”, European Management Review. 16:4, 937-955. 

Melville, D., “The Quiet Part Out Loud: Target Ditching DEI Cost The CEO His Job And Investors $12 Billion”, Forbes, 21 August, 2025. https://www.forbes.com/sites/dougmelville/2025/08/21/the-quiet-part-out-loud-target-ditching-dei-cost-the-ceo-his-job-and-investors-12-billion/  

Kratz, J., “Target Learns A Lesson In Accountability”, Forbes, 22 August, 2025. 

https://www.forbes.com/sites/juliekratz/2025/08/22/target-learns-a-lesson-in-accountability/  

Gabriella Fägerlind har arbetat som organisationskonsult med fokus på jämställdhet, mångfald och inkludering på arbetsplatser sedan 1999. Hon är författare bland annat till boken ”Mångfald i praktiken – handbok för inkluderande arbetsplatser” som kom ut 2024.

 

 

Läs tidigare publiceringar

I förgrunden en svart kvinna iklädd hjälm och reflexväst. I bakgrunden tre män med icke nordiskt utseende i samma kläder.

Vilka attityder har svenska företag till etnisk mångfald bland jobbsökande?

Om en jobbsökande uppfyller de formella kraven för ett jobb, hur tror då chefer på svenska företag att de själva skulle påverkas av kandidatens namn, etnicitet, språk och religion? Några delar i Järvaveckans undersökning sticker ut: En klar majoritet reagerar inte negativt på namn som är utländskt-klingande. Men nästan nio av tio skulle påverkas negativt om kandidaten pratar dålig svenska. Och en stor andel skulle regera negativt om personen har religiös eller kulturell klädsel, muslimsk tro eller om

Läs hela inlägget »
Hjärna i plast, i flera färger, hjärnstammen är formad som stammen på ett träd.

Vad innebär Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer om adhd och autism för arbetsgivare?

Många arbetsplatser är fortfarande utformade utifrån en ganska snäv bild av hur vi fungerar, kommunicerar och organiserar arbete. För personer med adhd eller autism kan det innebära att hinder uppstår i det dagliga arbetet – hinder som inte handlar om kompetens, utan om hur arbetet är strukturerat, leds och följs upp. Det riskerar att kompetens inte tas tillvara fullt ut, med konsekvenser för både arbetsmiljö, prestation och kompetensförsörjning. Samtidigt visar forskning att många fungerar minst lika

Läs hela inlägget »
Kvinna med svarta kläder och grått hår håller i ett föredrag.

Spaning: Riskfyllt att inte investera i arbetsplatskulturen

Medarbetare och chefer är en viktig tillgång på arbetsplatsen – därför behöver arbetsplatser kontinuerligt investera i sin kultur. Jag träffar arbetsplatser där hjulen snurrar för fullt och där man menar att man helt enkelt inte har tid att jobba med sin arbetsplatskultur. Jag träffar också arbetsplatser där man har haft, eller står inför neddragning, där man menar att man i detta läge inte kan prioritera att jobba med sin kultur. I båda fallen är detta ett

Läs hela inlägget »
En hand gör stopptecken

Undersökningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

I vilken omfattning upplever medarbetare att de är utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet? Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är allvarliga arbetsmiljöproblem som påverkar både individers trygghet och organisationers förmåga att skapa hållbara arbetsplatser. För att kunna förebygga och agera behöver arbetsgivare förstå hur utsattheten ser ut, hur den kan mätas och varför olika undersökningar ibland ger olika bilder. På den här sidan sammanfattar vi aktuella resultat från Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024 och

Läs hela inlägget »

Några böcker och rapporter om rasism

Vad är rasism? Rasism är idéer, fördomar, attityder men också handlingar och praktiker. Rasism klassar ”människor i olika sorter som tillskrivs särskilda nedärvda egenskaper” och skapar och ”upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter” samt gör naturlig/självklar ”den maktordning som skapats genom principerna för sortering, placering och fördelning” (citat ur rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden av Länsstyrelsen i Stockholms, 2018, s. 15-16) Det finns olika typer av rasism, till exempel

Läs hela inlägget »
Spelpjäser i många olika färger.

Undersökning om jargong och tystnadskultur

Hur upplever medarbetare jargongen på sin arbetsplats? Och i hur stor omfattning upplever medarbetare att de blir illa behandlade eller utsatt för olika grad av kränkande beteenden från sina kollegor, chefer eller andra i arbetssituationer? Skadlig jargong I Trakasseribarometern anger 12 % att det på deras arbetsplats, i ganska stor eller mycket stor utsträckning, finns en jargong som personer kan ta illa upp av. Det är ingen skillnad på kvinnor och mäns upplevelser. I åldersgruppen 18-29

Läs hela inlägget »